It's Raining Cats & Dogs

Tog under dagen en serie moderiktitiga bilder på våran fashionista Ninja, som för tillfället terroriserar Ida eftersom hon vill leka. Ninja kommer nog aldrig att växa upp, undrar om det är vanligt då de stannar hemma hela livet?

 Visst klär hon i sin huvudbonad?
 Coco chanel?

Katter är humoristiska djur, men de tycks oftast ha bilden om sig själva som de ståtligaste djur som naturen lyckats frambringa. Lite självdistans gör dem gott.

Här kommer ytterligare en blombild, livet är ju inte bara katter, eller är det?
Här är iallfall knoppar på en storblommig hoya, Archboldiana, ska lukta sagolikt enligt de mer upphöjda hoyavetarna. Vi får väl se om de slår ut också

Hejsan alla bloggläsare, sitter här framför datan och är förkyld, förstår inte varför detta elände gång på gång drabbar mig, jag börjar bli less. Kommer ihåg att jag definerade mig som friskus en gång i tiden, får nog tänka om när det gäller det. När det gäller katterna är det så lugnt så lugnt, båda kattungarna har flyttat hemifrån och de vuxna katterna passar på att andas ut, det går nästan inte att beskriva hur lugnt det är för tillfället.
 Ninja passar på att vila upp sig, denna bilden är för visso tagen innan Vayu flyttade till Värmland, just det, vi har en värmlänning nu också, långsamt börjar Nogitsune's katterna spridas i Svea! Mycket roligt tycker vi.
 Vackra Vayu....... Vi saknar dig men vi önskar dig all lycka, vår lille prins. Mamma Fenja tar det lugnt och tycker att det är mycket skönt att bara få tänka på sig själv.
 Mysig och busig, och vid särskilda tillfällen alldeles ko -lugn..

I fönstrena händer det mycket nu, det märks att vårsolen värmer, när den nu behagar att visa sig, det är mulet och dassigt väder här idag. Här kommer en bild på Phalanopsis "Liodoro" en doftande brudorkidée. Underbar

Länge sedan jag uppdaterade bloggen, men arbete har hopat sig över mig och då har detta nedprioriterats, jag ska göra en ordentlig uppdatering i helgen och hoppas att ni tittar in då. Söndagen är troligats.

mvh Daniel

Nu börjar verkligen våren göra sitt intåg, vilket syns både hos djur och hos mina kära blommor i fönstren.
 Njuta av solens varma och livsgivande strålar
Katter älskar sol, är soldyrkande såväl i sin nedskrivna historia och i sitt dagliga leverne. Man kan tänka med sin brist på underull att Somalisar verkligen lever upp till detta kanske mer än våra andra pälsmonster av Nordisk och Europeisk härkomst.

Solen värmer även de gröna varelser som finns på våra kvadratmeter här i hemmet. Häromdagen så slog en porslinblomma ut sina knoppar för första gången i vårat hem. En H. Preatorii

Ninja är en härlig katt, en kattunge som vi sparade ifrån våran första kull ifrån Fenja. Ninja uppfyller många kvaliteter som vi vill ha oss våra katter och därför fick hon stanna som framtida avelshona. En kull på Ninja är under planering och hoppas vara om allt går väl aktuell till sensommaren.

Ninja har flera egenheter som hon antagligen delar med flera abyssar här i världen, bl. a gillar hon att gömma sig, både högt och lågt.
 Ninja gillar att få vara ifred i bland, både i från sin mor och ifrån resten av familjen. Då kan det vara skönt att få vara i en partylite kartong.
 

Ninja är den av katterna som just nu har Vayu under sina vingar, mamma Fenja är ganska trött på sin som och då får hans halvsyster stå för myset.
 Hon är så mumsig våran Ninja, hoppas hon får lika mumsiga kattungar.

Vayu är fortfarande kvar hos oss och intresset har från att ha varit ganska hett, svalnat betydligt. Vayu är en aktiv, social och självsäker katt med ett otroligt stort hjärta och en åsnas tålamod. Vi älskar Vayu väldigt mycket men man märker på de andra katterna och Vayu att det börjar bli dags att lämna boet för en ny familj.

Idas syster och hennes son som är 5 år har varit på besök över helgen. Sonen och Vayu fann varandra direkt och de hade så roligt, det är ju alltid lite speciellt när det är första gången med någonting, extra kanske när det gäller små barn, ska katterna fixa det eller inte? Samtliga katter accepterade besöket men jag tror att Vayu och Ninja (otippat) tyckte om Vidar allra mest.

Vi kan som det skrivits om tidigare även tänka oss att placera Vayu på foder, är någon intresserad av detta så kan man kontakta oss och så får vi talas vid ytterligare. Vi ser gärna att du i sådana fall har tidigare erfarenhet och referenser sen att du inte bor alldeles för långt ifrån oss.


S*Nogitsune's VayuAsh AbyVar a. Underbar är blå...


Söker ett mänskligt hjärta att värma...

//Daniel
S*Nogitsune's

Livet med katter är fyllt med pragmatiska lösningar, ofta i sådant som andra finner självklart. Ett exempel som uppenbarade sig för mig nyligen var då jag skulle måla en möbel. Det var ju inte aktuellt att låta katterna deltaga då jag inte är mycket för varken färg på ställen där jag inte vill ha den eller pälstussar och avtryck på den möbel jag jobbar med, de båda hör ju oftast ihop om olyckan är framme vill säga.

Med Aby/Somali kommer detta i ljuset ganska ofta då det är väldigt nyfikna katter som gärna "hjälper" till med de sysslor som skall göras. Den möbel som jag skulle måla var en teévagn som jag fyndade på kupan, från träfanér till antik vitt.

 Här ligger Hobbe sig till rätta på bordet och Vayu ses allra hastigast, alltid med spring i benen. Så som man får lösa det helt enkelt är att låsa in sig om man nu kan å sen ignorera de tappra försök som sätts i verket för att ta sig in till händelsen, mest var det Vyu och Hobbe som ville vara med, de andra två försökte men var inte lika ihärdiga i sina försök.
 Här står Ninja på det färdiga bordet och tittar på den hylla som finns i hennes riktning, "hur ska jag ta mig upp?" Det går bra att fixa och dona med katter, men det är inte bara att sätta igång. Man behöver planera lite mer men kanske bidrar det till att slutresultatet blir bättre? Det går absolut inte att stressa med katt iallafall för då faller alla fel ner som istappar i ens huvud, och det vill ju ingen.....

Ha det gott

Hejsan alla bloggläsare, både nya och trogna följeslagare. Det var längesedan jag skrev något här, det har hänt en del men i stort flyter livet på här hemma som för er alla andra. För katterna har det varit lugnt, vi har inte varit på några utställningar och har inga inplanerade heller, vi ska ta tag i det snart men först måste det bli lite lugnare runt omkring först, för även fast det inte händer en massa hela tiden, har både jag och Ida fulltecknade scheman och den tid som blir över ägnar vi åt varandra.

Jo åter till katterna. Även fast våren är långt borta värmer solen på våra snötäckta tak, förra helgen var inget undantag. Senare på kvällen hörde vi ett rumlande ljud, högt, någonstans ifrån och under några sekunder försökte vi identifiera vart ljudet kom ifrån. Det var nämligen snön som lämnade vårt tak i stora massor och man får sig en vag föreställning om hur en lavin måste låta, katterna blev iallafall mycket rädda, vi blev stumma, och de satte sig snabbt i säkerhet under våran säng. I de närmaste två timmarna var livet utan katt obehagligt tyst.....
 Här sitter katterna allra längst in och gömmer sig under våran säng, det gick inte att få ut dem, det var verkligen deras instinkt att sätta sig i skydd. Efter närmare två timmar vågade de sig ut igen. Det är fascinerande att det sitter så djupt i dem. Vayu valde att gömma sig bakom soffan och kom fram lite tidigare än de andra och sökte sig till oss.